Utbildning

Hej på er

Då har jag tagit mig genom två dagar av utbildningen.

Gårdagen hade jag sådant stresspåslag i kroppen innan jag väl satt på tåget. Dagen gick helt ok vilket jag är tacksam för. Sista halvtimmen däremot höll jag på att få panik och ville ut, det kröp i kroppen och ögonen orkade inte fokusera på datorn mer.

Min fina man jobbade från samma kontor som mig, han var med som moraliskt stöd något jag tyckte var skönt. Bara han har sin dator så spelar det mindre roll var han sitter. Vi åkte hemifrån 7,20 och kom innanför dörren 17,45 efter vi hämtat Viggo.

Blev en kort kväll med min älskade kille. När Viggo hade somnat rann tårarna, jag var urladdad, lång dag, nya intryck, känslor och stor saknad som känns som den ska äta upp mig inifrån. Jag har fortfarande svårt att förstå att mamma inte finns längre ♥

I tre dagar har Viggo vaknat vid 4, hoppas han slutar med det illa kvickt. Att ställa om klockan ställde till det för oss. Jag behöver få sova, speciellt nu med tanke på allt.

Idag har min man varit i mammas hus för att den där teknikprylen hade slutat visa temperaturen. Väl i huset såg han att pannan hade stannat igen. Nu funkar det så vi ser temperaturen och pannan tuffar på. Kan det bara få vara så nu tack.

Det var lite om läget här. Ska fokusera på mina killar innan det är dags för sängen. Vi la oss före 21 igår. Imorgon önskar jag oss ”sovmorgon” till 6.

Trevlig kväll.

Besök

Hej på er

Min man var och handlade en sväng igår. När han kom hem och öppnade dörren sa Viggo ”Nu kommer pappa” tätt följt av ”Nu kommer mormor”. Det är ofta han säger så sedan hon gick bort ♥

Vi var ute en del igår. På kvällen tog vi en kort promenad, en ”hundrunda” som vi kallar den. Det var en skön avrundning och uppskattat av både Viggo och oss. När vi kom hem till vårat område plockade vi på oss lite aroniabär. Mormor finns med oss i våra tankar och i det vi gör. Det tog ett tag innan jag förstod vilket superbär aronia är och faktiskt började äta dom, att Viggo också äter några skulle göra henne glad.

Viggo var lättnattad igår. Det brukar vara kring hans läggdags som tårarna och mer tankar dyker upp, det är väl för att det blir lugnare och allt kommer ikapp. Jag kan inte låta bli att tänka på att hon fick lämna livet ensam i sitt hus och det gör ont. Men hoppas och tror att det gick så fort att hon knappt hann reagera ♥ Det är tomt utan henne.

Mina grabbar har tagit en promenad i skogen nu på morgonen i blåsten.

Jag ska försöka ladda så gott det går inför morgondagens första utbildningsdag. Vi ska inte vara på vårat kontor utan i en annan grannstad, det blir att ta tåget. Jag hoppas på flyt på alla sätt och vis och att jag kommer orka och hålla ihop.

Senare idag kommer en av mina bästa vänner och hälsar på, det ser jag fram emot.

Min man kom hem med ljusrosa tulpaner igår, så fina.

Önskar er en skön söndag.

2,5 års kontroll igår

Hej på er

Igår var vi med Viggo till BVC för 2,5 års kontroll. Allt såg bra ut, Viggo följer sin kurva och han ligger bra till i utvecklingen, snarare i framkant. Vi är stolta föräldrar ♥

Viggo fick titta på olika bilder och skulle berätta vad det var. När han fick se en bild på en mugg sa han ”Kaffe”. Mormor i himlen är säkert stolt och hon skrattade nog gott, hon var en riktig kaffetunna. Vi säger kaffe och sällan mugg så det var ju rätt tänkt.

Stundvis var han blyg och sa ”Jag är blyg pappa” och ville upp i knät på någon av oss. Men efter en stund bjöd han på en sång faktiskt, ”Luftens hjältar”.

Det var känslosamt att berätta att vi har sorg och saknar Viggos mormor, jag fick en varm kram. Tycker jag lyckades bita ihop rätt bra, tänkte att det var Viggos stund. På kvällen rann tårarna till och från, även när jag hade lagt mig för kvällen.

Jag meddelade jobbet igår att dom ska räkna med mig på utbildningen till veckan. Jag ber änglarna om hjälp att lyckas genomföra den och få den energi jag behöver ♥

Bloggen kommer kanske inte uppdateras lika ofta. Jag ska gå heltid i 3 veckor och egentligen känner jag mig inte redo, men eftersom jag inte vill missa detta ska jag göra mitt absolut bästa. Det blir ovant för mig med så långa dagar och tid från familjen.

Viggo sover middag. Jag har kört igång en maskin tvätt och skurat på toaletterna. Resten av dagen tar vi som den kommer.

Goaste finaste killen igår ♥

Hoppas ni har en härlig lördag.

Pannan…

Hej på er

Idag har min man varit i mammas hus igen för pannan hade stannat. Han provar sig fram och vi hoppas att vi kommer närmare en lösning, så den tuffar på mer än ett par dagar. Oron för pannan och huset finns hela tiden i bakhuvudet. Tur han är duktig.

Natten var inget vidare, jag hade svårt att komma till ro. Efter jag hade vinkat hejdå till Viggo i morse gick jag och vilade. Klev upp närmare 13, helt slut i kropp och själ. Imorgon måste jag lämna besked till jobbet om jag kommer gå utbildningen som startar på måndag. Jag vill det och som jag känner ska jag göra mitt bästa för att fixa det.

Tankarna vandrar fritt när jag är hemma. Stundvis fokuserar jag på att göra något i ett lugnt tempo, jag dammsög övervåningen innan mina killar kom hem. I kväll har min man dammsugit nere, då myste jag och Viggo i hans rum. Senare när dom var uppe och Viggo badade moppade jag golven nere. Skönt att ha det gjort till helgen.

Annars tänker jag en del på om mamma var redo att lämna livet, eller om det kom lika oväntat för henne som för mig. Jag undrar om hon har det bra och har fått frid. Jag tyckte det kändes som att hon ville leva, men att kroppen inte orkade längre. Jag saknar henne så mycket och när det är något vill jag berätta det för henne.

Imorgon ska Viggo på 2,5 års kontroll på BVC, länge sedan vi var dit. Jag gillar våran BVC-sköterska och det finns stor risk för att det kommer trilla några tårar när vi ska berätta om hur vi har haft det och vad som har hänt Viggos älskade mormor ♥

Fin kväll till er.

Lånad bild.

Grattis på namnsdagen mamma

Idag har min mamma namnsdag, grattis mamma jag saknar dig ♥ ♥ ♥

Hoppas hon blir firad var hon än är. Mormor, moster med flera kanske dricker en kopp kaffe med henne. Min morfar har jag aldrig träffat, han kanske också är med.

Idag är jag urladdad efter gårdagen och besöket på hälsocentralen, det tog på krafterna. I morse var jag upp och vinkade hejdå till min goa kille.

Han har varit med om sin första fotografering på förskolan idag. Det ska bli spännande att se bilderna sedan, han ville inte le mot fotografen fick vi höra. Den första jag tänker på är mormor, att hon gärna skulle vilja ha en bild på sin älskade prins ♥

Jag låg i sängen till 12 idag, orkade inte äta frukost innan jag gick och la mig. Det blev lunch en stund efter jag klivit upp. Nu har hela familjen middag i magen, dags för en kopp kaffe. Ute är det grått och regnigt. Igår tog vi en kort promenad för att få luft.

Gamla bilder på mig och min goding, vi skickar grattishälsningar till mormor i himlen ♥

Fin kväll till er.

Sjukskriven

Hej på er

Jag gjorde ett försök och åkte till jobbet igår. Det var tufft, tårarna rann till och från. Jag uppskattade omtanken från mina arbetskompisar. Det fanns några personer som sa precis det jag behövde höra och fick mig att tänka på vad som är viktigt.

Det var för tidigt att börja jobba, jag provade med tanke på nästa veckas utbildning. Tiden jag har varit hemma har fyllts av praktiska måsten, oro för pannan och i och med det besök till mammas hus i grannstaden. Jag drog på mig en förkylning efter att jag hittade mamma. Jag har haft alldeles för lite tid att ta det lugnt, sörja, kurera och bara vara. Jag måste få känna, gråta, tänka, prata. Det är så jag bearbetar sorgen och det jag går igenom. Alla fungerar olika och bara jag kan känna vad som är rätt för mig.

Det är en kris i sig att ha hittat min mamma död i hennes hem, saknaden gör jätteont och det var inte väntat, att stå som ensam anhörig utan syskon eller nära släkt till henne, eller att ha ett hus i det skick som mamma lämnat efter sig, eller oron och allt strul som varit med pannan. Det måste få ta tid, jag är ändå glad att jag provade igår.

Natten var jobbig, hostan har blivit sämre och jag har knappt sovit. När min man hörde mig i morse sa han att jag borde stanna hemma. Det blev för mycket för mig.

Började morgonen med att ringa hälsocentralen. Hade turen att träffa en jättegullig sköterska där som fick mig att gråta genom sin omtanke och hon tog min hand i sin. Hon tyckte inte jag skulle tänka på jobbet i huvud taget utan ta hand om mig.

Läkaren var vettig, han sjukskrev mig till 5 november och ville att jag skulle komma på uppföljning för att se hur jag mår och eventuellt förlänga sjukskrivningen. Men mitt mål är att kunna gå utbildningen som börjar på måndag, jag vill det så gärna.

Igår kväll var det föräldramöte på Viggos förskola, tanken var att vi skulle gå båda två. Barnvakten (farmor) blev sjuk och jag var inte i form efter jobbet så jag blev hemma med Viggo. När vi satt i soffan och myste kom tårarna, så mycket känslor.

Önskar att förkylningen och hostan ger sig, jag behöver energin.

Fina änglavingar, vi fick dom i bröllopspresent av en vän ♥ Min uppmärksamme make sa att jag lagt vingarna åt fel håll, jag tänker inte helt klart just nu.

Alla är inte stöpta i samma form… Ta hand om er.

Finaste killen

Hej på er

Redan söndagskväll och snart dags att gå och försöka sova. Viggo somnade fort när jag nattade honom. Tidigare idag var min man ute på baksidan och plockade undan lite för vintern. När han var på väg in genom ytterdörren sa Viggo ”Nu kommer mormor”. Senare idag ringde telefonen och då sa han ”Det är mormor”. Tänk om det vore så ändå, tycker att hon försvann alldeles för tidigt från oss ♥ ♥ ♥

Igår åkte vi till grannstaden efter Viggo hade sovit middag. Pannan hade stannat i mammas hus igen. Viggo och jag var hos min kusin och hennes två tjejer medans min man och hennes man åkte till mammas hus och fixade med pannan. Min andra kusin kom över ett tag hon också till Viggos stora glädje, han började toka sig direkt.

Det tog flera timmar. Skönt att min man fick bra hjälp den här gången, nu hoppas vi det fortsätter fungera. Vi kom hem senare än jag hade önskat och Viggo somnade direkt i bilen. Tanken är att jag ska börja jobba imorgon, det sista jag behöver är oro för detta och att vi måste lägga en massa extra tid och ork på att krångla med pannan.

Vore det inte för att jag har en utbildning som börjar veckan efter, vecka 44 skulle jag nog behöva få vara hemma åtminstone en vecka till. Men nu känner jag att jag måste försöka komma in mig och orka vara bland folk innan den startar. Den är dessutom på heltid och jag jobbar 80 procent annars, blir tufft på alla sätt och vis.

Tur att min man är teknisk och att vi har den där teknikprylen så vi kan hålla koll på temperaturen i mammas hus via hans mobil. Jag ber om kraft att orka med allt ♥

Viggo hade roligt med både tjejerna och hundarna igår ♥

God natt.

Saknar

Hej på er

I morse var min man till mammas hus igen, pannan tuffar på för tillfället, nu får den faktiskt fortsätta så. I natt var det minusgrader, det blir kallare. Jag vill slippa oron för huset en stund. Idag har jag haft besök av en vän och hennes lille son. Vi har har pratat, gråtit och busat med lillkillen. Skönt med sällskap en stund ♥

Tårarna tar aldrig slut, igår när jag hade nattat Viggo satt jag kvar på hans sängkant en stund och stora tårar rann nerför mina kinder. Jag har fortfarande svårt att ta till mig att jag aldrig mer kommer få träffa mamma, det känns som mitt hjärta ska gå sönder.

Var sak har sin tid, vet att jag måste ta mig genom det här, men stundvis skulle jag vilja göra ett hopp framåt i tiden, tills att det inte gör lika ont längre. Sakna henne kommer jag alltid göra och tårarna kommer rinna, men kanske inte lika ofta. Det har bara gått drygt två veckor, skulle jag fortsätta vara hemma vore det en sak, men tanken är att jag ska försöka jobba på måndag. Det känns tungt, hoppas verkligen jag fixar det.

Det svider i mig att Viggos första ord när han kommer hem oftast är ”Mamma är ledsen pappa”, till och med när jag inte gråter utan ler när han kommer in genom dörren. Men skulle han inte få se sin mamma ledsen så skulle vi inte kunna vara i samma hus.

Idag när mina grabbar kom hem öppnade Viggo och jag ett paket från H&M, kläder till honom igen. Tycker det är roligt att handla kläder till min goa kille ♥ Ikväll har vi gjort egen pizza, det var gott. Men illamåendet har jag dessvärre kvar.

Mamma ♥ ♥ ♥

Hoppas ni har en mysig fredagskväll.

Pannan har stannat

Hej på er

Började gråta när min man kom hem idag, han hade varit förbi mammas hus på vägen från jobbet och hämtat post, pannan hade stannat igen. Han tror att han vet felet och ska svänga förbi där imorgon bitti, jag ber änglarna om att det ska gå smidigt. Jag känner sådan oro för huset, men får tänka att än är det ingen fara med temperaturen.

Jag har mått illa i fyra dagar, så illa att jag stundvis tror att jag ska kräkas. Det måste bero på allt som hänt senaste tiden, det är för mycket för kroppen att orka med.

Eftersom solen sken igår och min man hittade min mössa som jag tappat bort, fanns det inga ursäkter till att jag inte skulle följa med ut. Jag föredrar att gömma mig under en mössa när jag inte är i form. Vi hann gå till parkeringen så träffade jag på en kär vän och fick en kram, tårarna kom. Efter det blev det en skogspromenad med familjen. På vägen hem träffade jag en annan vän och fick en kram och tårarna rann igen.

Jag vill helst stänga in mig när jag inte mår bra, men friskluften gjorde mig gott. Att prata och träffas hemma däremot är något jag vill och behöver göra. Mina två närmsta vänner har kommit hit två gånger var sedan vi hittade min mamma. Igår var Viggos gudmor här, det kändes skönt med tanke på att jag var riktigt låg igår och grät mer.

Under många år har jag försökt få mamma att rensa i sitt hem, men hon har inte varit mottaglig. Jag har också sagt till henne ”Då kommer allt att falla på mina axlar en dag”. Fick höra från en som känner mamma att hon också har försökt för några år sedan men fått nej. Jag har tänkt att jag kanske skulle ha rensat tillsammans med mamma. Då jobbade jag heltid och pendlade, var borta 10 timmar/dag. Jag har haft svårt att orka och få till vardagen och helgerna har mestadels behövts till vila.

Sedan blev det en lång ”resa” innan Viggo äntligen kom till världen ♥ En tuff tid och då orkade jag inte heller. Med tanke på hur det är i hennes hus har han aldrig varit in där. Jag har i många år känt ångest för vad jag hade att vänta mig, men hoppades och trodde inte det skulle ske redan. Under tiden har det dessutom blivit värre, jag visste inte att övervåningen blivit förvaring. Det är många faktorer som gjort att jag inte kunnat styra upp situationen där och jag är ledsen att jag ska behöva göra det nu.

Jag är tacksam för alla som visat mig omtanke och sträckt ut handen, det ska nog lösa sig till slut. Även fast jag känner att jag behöver gå igenom mycket själv, för det kan finnas saker som är värda något för mig som är skräp för någon annan. Så jag är lite rädd för att ta hjälp samtidigt som jag vet att jag måste för det är övermäktigt.

Vi kom ut på en promenad ikväll med, är glad för att han släpar ut mig min man ♥

Ha det bra.