Hej på er 🙂

Innan vi skulle åka igår började Viggo gråta, han sa att han saknade mormor ♥ Jag tröstade honom och fick en klump i halsen när jag svalde ner gråten. Viggo visste inte att vi skulle till mormors hus, han fick vara hos sin farmor och hennes sambo medans.

Vi lämnade honom hos dom och lånade deras släpvagn. Vi hämtade det sista som stod kvar i uthuset vid mammas hus. Att det har dragit ut på tiden berodde dels på att min man skulle höra om en loppis ville ta skåpet hon hade haft i köket. Dom ville inte ha det för att det var för ”nytt”. Dom som tar emot möbler vid soptippen tackade också nej.

Vissa saker som jag sparat efter henne, har jag kunnat göra mig av med när tiden har fått gå. Men det sved ändå lite att slänga skåpet som funnits hela mitt liv. Vi har inte plats, för att inte tala om jobbet att få det fräscht och då skulle jag ha velat måla det.

När vi hade lämnat tillbaka släpvagnen och hämtat Viggo åkte vi och fikade hos min farmor, det var mysigt 🙂 Hon var glad och skrattade när hon berättade en sak som hade hänt när både farfar och en av hans bröder levde. Roligt att höra.

På vägen hem kände jag att jag var redo att stanna vid kyrkan. Den ligger inte långt ifrån där min farmor bor. Det var första gången jag besökte minneslunden där mamma vilar ♥ Stannade först en stund vid farfars viloplats, det är 10 år sedan han gick bort ♥

Det kändes som rätt dag. Vi är äntligen helt klara, nu behöver vi inte tänka på det längre. Nya ägaren bor i huset bredvid och vi känner varandra, tack till henne.

Vi kom hem ca 17,30, men det kändes som senare. När jag hade nattat Viggo skulle vi titta på en serie, men min man somnade i soffan vid 21. Jag tittade på en film i stället. När den var slut kände jag att tårarna jag hade hållit emot hela dagen ville ut.

Tänkte försöka stoppa dom, det var ju dags att sova. Men det gick inte, när dom väl börjat rinna var det svårt att sluta. Det kändes nästan som mitt hjärta skulle gå sönder. Jag behövde få ur mig, det är så mycket bättre än att hålla emot.

I helhet hade vi en fin dag. Jag har haft blandade känslor om att åka till kyrkan. När mamma levde kunde hon dela citat i stil med ”Besök inte min grav med blommor och säg hur mycket du älskar mig, uppskatta mig medans jag lever i stället”. Vilket inte alltid var lätt, med tanke på hur mamma kunde vara. Jag är tacksam att vi hade bättre kontakt innan hon gick bort, att bli mormor gjorde henne gott även om vi sågs sällan.

Mamma gick bort i början av oktober 2017, det tog mig nästan 2 år att åka till minneslunden. Jag tänder i stället ljus för henne hemma och jag tänker på henne jämt ♥

Min man kom hem med fina blommor i fredags ♥ Idag vilar jag ♥

Skön söndag till er.