Hej på er

Gårdagen var en berg å dalbana av känslor för mig.

Började morgonen med tårar. När sambon hade klivit upp, kom Aramis och la sig på min mage i sängen. Det kallar vi för ”morgonmys”. Förut gjorde han det varje ledig morgon, men på senare tid har det blivit mer sällan.

Stor del av dagen spenderade Aramis ute med oss, det tycker han så mycket om. Han låg mest på soffan och vilade. Men gick även runt en sväng på gräsmattan [emoji black heart suit]

Han orkar inte äta så mycket, jag har tagit maten till honom några gånger och blir glad för det han får i sig. Han fick även vatten när han låg ute, då drack han lite. Det gör väldigt ont i hjärtat att se, från att ha varit en stor och matglad kille, till att vara smal och knappt få i sig något alls.

Det har gått så fort. Eftersom han har haft problem med magen i många år, har det varit svårt till en början att upptäcka att det är något mer som inte stämmer. För cirka 8 månader sedan var vi till veterinären och då fick han dra en del tänder. Det var då han började tappa i vikt och med färre tänder blev det lite svårare att äta, i alla fall i början.

Vi har fått en tid hos veterinären på måndag klockan 14,15, gruvar mig. Men vill det bästa för min bäbis. Jag hoppas verkligen det finns något att göra. Han har funnits där större delen av mitt vuxna liv. Han har en alldeles egen speciell och otroligt stor plats i mitt hjärta. En plats som ingen annan kan ta [emoji black heart suit]

Köttfärs med äggula, det gick i någon tugga i alla fall [emoji black heart suit]

Idag ska vi bara vara hemma och försöka njuta av solen. Aramis ska få vara ute med oss.

Trevlig lördag!