Hej på er 🙂

Här kommer min resumé av året som har gått, det är en del att läsa 😉

I mitten av januari började Viggo på förskolan och jag att jobba efter lång föräldraledighet. Jag hade separationsångest, det var väldigt jobbigt att lämna ifrån mig Viggo. För mig har det varit viktigt att vi har starka band och att han är trygg. Eftersom det är något jag har saknat många gånger under min uppväxt, vilket i sin tur har påverkat mig genom hela livet. Det som gjorde det något lättare var att han snabbt kom in sig och trivdes bra, han var trygg ♥ det tog längre tid för mamman ♥

Året har bestått av en hel del sjukdomar, både Viggo och vi har släpat hem baciller och jag har varit den i familjen som har tagit åt mig mest. Efter många besök på hälsocentralen ville läkarna kolla upp mig noggrannare och tog en massa prover. Jag fick medicin för Zinkbrist. Jag var även till öron/näsa/hals.

Förkylningsvirus har vi haft så det räcker och blir över. Jag har känt frustration och stress över att jag har varit borta mycket. Dessutom är det inte roligt med förlorad inkomst. Att jag inte sover som jag ska bidrar till att jag är mer mottaglig. Många läkare har skrattat åt mig när dom fått höra att jag har barn som gör sitt första år i förskolan. Jag vet vid det här laget att det enda man kan göra vid virus är att vänta och vila.

I juni fick min farmor en ”tia” och jag åkte från jobbet ledsen och orolig. Den dagen jag fick veta vad som hade hänt hälsade jag och min faster på farmor på sjukhuset. Jag var även med min faster när vi hämtade hem henne. Farmor betyder väldigt mycket för mig, så det var oroligt en tid och jag tänker på hennes hälsa ofta. Hon piggade tack och lov på sig och fixar att sköta sig själv, men hon har blivit mer försiktig vilket jag förstår.

Jag och min man (då sambo) var på 40-års jubileumsfest för föreningen där vi bor. För en gångs skull hade vi ordnat barnvakt, ändå tittade vi på klockan och tyckte 22 var en lagom tid att komma hem 😉 Vi tänkte på morgondagen och vi kände oss nöjda.

I juli var vi på ett vackert bröllop för min mans syster. Dom gifte sig i en fin grönskande miljö. En dag att minnas och lite nyttigt inför vårat eget kommande bröllop. Viggo ville mest vara ute och leka, vi insåg att vi höll oss för oss själva och åkte hem i bra tid.

Sommaren gick mestadels åt till att planera vårat bröllop. Vi gjorde saker i bra tid så det var ingen större stress, men ändå pirrigt och mycket att göra. Ett bröllop som vi tänkt på i flera år och funderat hur vi ville ha det. Om vi skulle vara vi två och något vittne, eller om vi skulle ha dom absolut närmsta eller fler. Jag visste att jag ville ha en fin klänning och att jag väldigt gärna ville ha oss förevigade på bild av någon duktig fotograf.

Vi kom fram till att vi ville dela dagen med släkten och två av mina närmsta vänner. Vi ville inte ha en fest som varade natten lång utan en middag där vi avrundade innan det blev sent. Jag visste inte när jag gick in i kyrkan om min farmor skulle vara där, jag blev otroligt glad när jag såg mamma och henne tillsammans längst fram ♥ Mamma mådde inte bra, hon var med på middagen men hoppade över tårtan och åkte hem.

Två dagar efter vårat bröllop åkte vi till min mamma med rester från middagen. Hon hade sagt att det var den godaste sås hon ätit i hela sitt liv, så hon blev glad när vi frågade om hon ville ha mat. Vi visste inte då att det skulle bli sista gången vi träffade henne ♥ Tanken var att vi skulle bjuda hit henne på middag efter hon fyllt år den 31 augusti. Men vi var sjuka, hon mottaglig och när vi kunde orkade hon inte åka.

När jag en dag i början av oktober insåg att jag inte hade hört från mamma på några dagar och hon inte hade varit aktiv på FB blev jag riktigt rädd. Vi brukade höras nästan varje dag, just den veckan var jag helt slut och hade inte samma koll. Jag ringde henne utan svar, då förstod jag att det inte var som det skulle. Jag är tacksam att jag fick tag på mammas granne som gick dit. Huset var mörkt, hon fick slå in ett fönster och gå in. Det värsta som kunnat hända hade hänt, mamma hade somnat in ♥ ♥ ♥

Vi åkte dit så fort vi hade fått barnvakt till Viggo. Ambulansen var där och mammas granne stod ute på bron. Jag gick chockat in i huset, mamma låg lutad snett i sängen med fötterna ner mot golvet. Jag har försökt finna tröst i att det kändes som det hade gått lugnt till och att hon låg så fint i sängen. Det var oväntat, även om mammas hälsa inte har varit den bästa. Saknaden och tomheten efter henne är smärtsam ♥

Sedan hon gick bort har dagarna gått upp och ner, jag har fällt oändligt många tårar. Från att ha hörts nästan varje dag med mamma till att hon bara är borta. I början fick vi lägga mycket tid på att försöka få pannan i mammas hus att fungera, tid som vi hade behövt tillsammans. Viggo och jag var hemma och min man var i huset, det var olika fel hela tiden. Lättnaden var stor när det äntligen började fungera.

Efter det har jag hunnit fylla 40 år, en dag som var känslosam. Redan när jag kom ner på morgonen hade jag gråten i halsen. När Viggo sa ”Mormor säger också grattis” och sekunden efter började TV:n med Pippi Långstrump som sjöng ”Ja må hon leva”, då rann tårarna. Min man sa att jag inte kunnat få en tydligare hälsning från mamma ♥

Veckan innan jul hade vi mammas avskedsceremoni. Det var fint och fridfullt, men riktigt jobbigt. Jag var spänd innan och jag blev urladdad i flera dagar efteråt.

Julen har jag tagit mig igenom med fokus på Viggos glädje 🙂 Det har gått bättre än jag hade trott även om tårarna vill fram emellanåt och det är ok. Vi hade en fin julafton och Viggo var nöjd med alla roliga julklappar han fick och det trevliga sällskapet.

Slutet av året har verkligen inte varit lätt, att förlora mamma är en stor sorg. Att sedan försöka komma igen med jobb och allt vad vardagen innebär har varit tufft. Jag har sällan känt mig så ensam och när jag som mest har behövt lindas in i ”bomull” har det i stället känts som ”krokben” har fällts på mig flera gånger, på olika sätt och vis. Självklart har jag fått stöd av min familj och vissa personer har en stor plats i mitt hjärta.

Året har givetvis haft sina ljusa stunder, jag har min älskade lilla familj. Att följa Viggos utveckling är underbart, min solstråle. Jag är glad att mamma fått uppleva tid tillsammans med honom, även om den känns för kort och att hon fick vara med på vårat fina bröllop. Det känns bra att vi skrev mycket till varandra när jag var i gång med att planera vårat bröllop, allt från valet av klänning till frisyr. Hon har i många år visat att hon ville att jag skulle gifta mig, så det betydde mycket för både henne och mig ♥

Min önskan till 2018 är att vi får vara friska och lyckliga. Att våra nära och kära får må bra. Tid att läka och ha roligt, jag tycker vi är värda luft under våra vingar.

Nu ser jag fram emot en god middag, det börjar dofta från köket 🙂

Jag önskar er ett gott slut och ett Gott Nytt År. Var rädda om varandra.

Från årets höjdpunkt, älskade Viggo ♥