Hej på er 🙂

Jag är rätt utmattad efter dessa dagar. Det värker i ryggen och fötterna gör ont. I vanliga fall inser jag (oftast) mina begränsningar 😉 men i detta läget var det bara att köra på. Vi fick låna släp i 3 dagar och vi gjorde vårat yttersta för att fylla det så många gånger vi kunde. Än är det jättelångt kvar och många fler släp kommer köras framöver.

Att jag skrev som jag gjorde igår är att även fast jag vet hur det har varit med mamma, är det klart att samvetet gnager. Kan bara gå till mig själv, jag har i bland tänkt om våran granne: ”Undrar varför dom inte har klippt hennes gräsmatta”, när det har varit högt gräs. Det är lätt att tänka att gamla och sjuka ska få hjälp av sina anhöriga. I mitt fall finns det förklaringar till varför vi har varit till mamma sällan, det är lätt att glömma.

Sedan känner jag att man bör bo så man klarar av det. Min mamma skulle ha flyttat från huset för länge sedan, hon orkade inte sköta det. Jag har läst i block hur hon har planerat att sälja huset för några år sedan, att hon tänkte köpa en lägenhet i staden vi bor i. Tänk om hon hade flyttat hit, hjärtat går nästan sönder av att läsa ♥ För när jag har pratat om att rensa, kasta och flytta har hon inte alls varit mottaglig.

Min mamma har inte alltid behandlat mig så bra, milt sagt. I flera perioder av mitt liv, korta som långa har vi inte hörts alls. Jag minns när jag var relativt ny på mitt jobb och vi samåkte till jobbet några tjejer. Då såg jag mamma svänga in med bilen mot det håll hon bodde. Jag sa ”Där är min mamma”. Så nära, men så långt ifrån ändå, det högg till i hjärtat. Jag har inte velat ha dessa uppehåll, men förstår att hon inte har mått bra. Någon gång har hon sagt ”När jag inte mår bra är det bäst att jag är ensam”.

Att vi har haft kontakt i huvudlaget efter allt som hänt, det säger nog mer om mig än det gör om henne. Hon var så klart min mamma och jag har ett stort förlåtande hjärta. Många tankar och känslor rivs upp av att vara där och gå igenom hennes saker. Att allt är täckt av kokonger av brunt damm, smuts och stinker rök gör det inte lättare.

I morse blev vi väckta av Viggo 6,20. Då kom jag med förslaget om att åka till mammas hus även idag. Tänkte att min man och Viggo kan klippa gräset, det absolut nödvändigaste. På många håll är det så högt att vi får ta tag i det senare med trimmer. Kanske jag hinner plocka lite inne och bonus är om jag hinner börja städa.

Vi vill inte ha med Viggo in, men kan dom vara ute kanske det går. Lyckas vi få det någorlunda rent skulle han kunna vara med inne, men dit är det långt. Röklukten kommer inte släppa i första taget. Jag har försökt byta ut den hemska lukten som nästan satt sig i min näsa, mot den underbara doften av pioner från mamma ♥

Pioner från mammas trädgård ♥

Önskar er en härlig lördag.