Den värsta dagen i mitt liv

Idag för 1 år sedan hittade vi mamma i hennes säng ♥

Chocken den kvällen kommer jag aldrig att glömma, förtvivlan över att hon var borta. I den stora sorgen var jag ändå tacksam för att hon låg fridfullt i sin säng. Ett stilla insomnande, det kändes som änglarna hade lindat in det så fint dom kunde ♥

Den här perioden med alla datum som påminner om hur otroligt tufft det var för 1 år sedan är jobbiga att ta mig igenom. Hela året har tagit hårt på oss. När vi har tömt klart mammas hus blir det nog lite som att sätta punkt. Även om vi kommer ha saker kvar i uthuset fram till våren. Jag försöker se ljuset i tunneln, snart ska det väl vända.

Saknaden efter mamma bär jag så klart alltid med mig i mitt hjärta ♥ ♥ ♥

Igår dammsög min man hela huset. Jag moppade golven uppe, kändes fräscht efter Viggos magsjuka. Han är fortfarande inte så sugen på att äta. Jag vågar knappt skriva något om mig eller min man, denna sjuka är lömsk. (Än så länge är det lugnt.)

Snart dags för middag, hoppas Viggo vill smaka han med. Han bad om makaroner och sås tidigare idag, det gick i någon tugga i alla fall vilket var skönt att se 🙂

Önskar er en fortsatt mysig fredagskväll.

Lånade bilder nederst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *