Pannan…

Hej på er

Idag har min man varit i mammas hus igen för pannan hade stannat. Han provar sig fram och vi hoppas att vi kommer närmare en lösning, så den tuffar på mer än ett par dagar. Oron för pannan och huset finns hela tiden i bakhuvudet. Tur han är duktig.

Natten var inget vidare, jag hade svårt att komma till ro. Efter jag hade vinkat hejdå till Viggo i morse gick jag och vilade. Klev upp närmare 13, helt slut i kropp och själ. Imorgon måste jag lämna besked till jobbet om jag kommer gå utbildningen som startar på måndag. Jag vill det och som jag känner ska jag göra mitt bästa för att fixa det.

Tankarna vandrar fritt när jag är hemma. Stundvis fokuserar jag på att göra något i ett lugnt tempo, jag dammsög övervåningen innan mina killar kom hem. I kväll har min man dammsugit nere, då myste jag och Viggo i hans rum. Senare när dom var uppe och Viggo badade moppade jag golven nere. Skönt att ha det gjort till helgen.

Annars tänker jag en del på om mamma var redo att lämna livet, eller om det kom lika oväntat för henne som för mig. Jag undrar om hon har det bra och har fått frid. Jag tyckte det kändes som att hon ville leva, men att kroppen inte orkade längre. Jag saknar henne så mycket och när det är något vill jag berätta det för henne.

Imorgon ska Viggo på 2,5 års kontroll på BVC, länge sedan vi var dit. Jag gillar våran BVC-sköterska och det finns stor risk för att det kommer trilla några tårar när vi ska berätta om hur vi har haft det och vad som har hänt Viggos älskade mormor ♥

Fin kväll till er.

Lånad bild.

4 svar på ”Pannan…

    • Ja det blir spännande. Dagen före det brevet kom tänkte jag ”Undrar när Viggo ska på 2,5 års kontroll”, jag och min intuition. Önskar helgen varade i flera veckor. Tack detsamma.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *