Hej på er 🙂

I dag är vi lite urladdade, på ett positivt sätt ♥

Vi är stolta över våran goa fina son. Han fick lovord av kantorn efteråt. Det hade varit ett dop tidigare på dagen med en gråtande bäbis, vilket vi fick höra av prästen. Det kanske inte var psykologiskt att säga till nervösa föräldrar 😉 Men Viggo var som ett ljus.

Han somnade i bilen hem och sov nästan två timmar, vi bar in honom i babyskyddet. När han vaknade var han på gott humör, sken som en sol och charmade skjortan av alla. Härligt att se med tanke på att han för en tid sedan var ganska blyg, inte ville sitta hos andra och ofta kom det tårar. Med allt detta i åtanke är vi nöjda att vi valde att gå våran egen väg, att vänta med dopet tills han kändes mer redo och att hålla det litet.

Jag blev lite stressad redan i augusti när vi fick höra på återträffen med föräldragruppen att varenda bäbis redan var döpt eller hade dop på gång. Varken Viggo eller vi var redo för det då. Det kan kosta energi att gå sin egen väg i bland, men i efterhand känns det så värt det. Min sambo har sagt i dag exakt det jag känner, vi är på samma plan ♥

Utöver våran lilla familj var det fem stycken som följde med hem och fikade. Mysigt och vi hann prata på ett annat vis än om det hade varit ett stort sällskap. Viggos mormor och gammelfarmor var med i kyrkan, men åkte hem efteråt. Tack alla för en fin dag ♥

Önskar er en skön fjärde advent.